Asfaltering i Norrköping – från styrelsebeslut till färdig gård
För en bostadsrättsförening i Norrköping börjar en ny parkering eller gård sällan med asfalten. Den börjar med en punkt i underhållsplanen, en rad felanmälningar om vattensamlingar och ett styrelsemöte där någon frågar vad det kommer att kosta och hur länge det håller.
Vårt första arbete är därför ett underlag som går att fatta beslut på. Det beskriver vad som är fel, varför, vad vi föreslår och vad som kan vänta. Priset är fast, och det framgår vad som ingår och vad som skulle ändra det.
Det andra är planen för de boende. Var bilarna ska stå under arbetet, hur man tar sig till porten, när sopbilen kommer och vilka dagar det blir buller. En etappplan med datum som kan sättas upp i trapphusen sparar styrelsen många frågor.
Det tredje är tekniken, och i stora delar av Norrköping handlar den om lera. Ytor som byggdes för flera decennier sedan ligger ofta på ett bärlager som var tunt redan då, och sättningarna syns först kring brunnar och ledningsgravar.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Platsbesök med styrelse eller förvaltare
- Skriftligt underlag för beslut, med fast pris
- Uppdelning i det som är akut och det som kan vänta
- Etappplan med datum att sätta upp i trapphusen
- Provgropar där ytan har sjunkit
- Kontaktperson under hela arbetet
- Slutgenomgång med styrelsen efter avslutat arbete
Så går arbetet till
Platsbesöket
Vi går ytan med den eller de som ansvarar och tar del av felanmälningar och tidigare åtgärder.
Underlaget
Ett skriftligt förslag med åtgärder, etapper och fast pris som styrelsen kan ta ställning till på ett möte.
Informationen
Etappplanen anpassas efter föreningens önskemål och lämnas i god tid före start så att den kan nå alla boende.
Arbetet
Etapp för etapp, med samma kontaktperson hela vägen och besked om något i marken avviker från det vi räknat med.
Överlämningen
Gemensam genomgång av ytan, fallen och brunnarna, och en kort sammanfattning som föreningen kan spara till nästa styrelse.
Så ser arbetet ut här
Norrköping har ett stort bestånd av flerbostadshus från olika epoker, och många av gårdarna och parkeringarna har byggts om i omgångar. Det märks i marken. På en och samma gård kan det finnas partier där bärlagret är kraftigt och partier där det knappt finns något, och gränserna mellan dem följer ofta gamla ledningsgravar eller en utbyggnad som gjordes senare. På lerjordarna längs Motala ström och ut mot slätten sjunker sådana partier långsamt, och det som till en början är en liten svacka kring en brunn blir med åren en vattensamling som fryser på vintern. För en förening är det viktigt att veta skillnaden mellan en yta som behöver ett nytt slitlager och en som behöver byggas om, eftersom skillnaden i kostnad är stor och felbedömningen syns först några år senare. Vi gräver därför provgropar där ytan har rört sig, och redovisar resultatet i underlaget så att styrelsen ser vad beslutet bygger på. Det gör det också lättare att förklara för medlemmarna varför en del av gården behöver mer än ny asfalt.